Bild: Matti Leino

Det bästa materialet för att göra genetiska studier på är torrt bevarade sädeskärnor, berättar Matti Leino, forskare vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet. Men det är svårt att göra sådana fynd i vanliga arkeologiska undersökningar. Fröna är vanligen brända eller så har de ruttnat bort i jorden. Det var i det sammanhanget vi kom att tänka på julbockar. Bockarna är gjorda i råghalm och så länge de bevarats torrt kan de också innehålla utmärkt material för genetiska studier. En lycklig omständighet är att föremål som är förknippade med jultraditioner tillvaratagits särskilt väl av landets kulturhistoriska museer. Vi har använt halmföremål som är mer än 170 år gamla, berättar Matti Leino.

Forskarna, som arbetat ihop med Nordiska museet och Kulturen i Lund, lyckades extrahera DNA från såväl ett antal halmbockar som från frön utställda vid lantbruksutställningar vid 1800-talets slut. Andra prov var så gamla som från 1600-talet och hade bevarats i en pergamentrulle på Krigsarkivet och i en krypta i Lunds domkyrka.

Den genetiska sammansättningen i de olika proven av råg var förvånansvärt homogen oberoende ålder, berättar Jenny Hagenblad, biträdande professor i genetik vid Linköpings universitet. Den nordiska rågen, som i sig skiljer sig tydligt från råg från andra delar av Europa, verkar utgöras av mer eller mindre en enda population som knappast förändrats sedan 1600-talet. Många oförädlade rågsorter, så kallade lantsorter, som bevarats i odling in på 1900-talet i Sverige och Finland tillhör också denna population.

De tydliga skillnaderna framstod istället i prov från de halmbockar som var yngst, från 1920-talet. Rågen som de föremålen var gjorda av var en helt annan typ än den äldre nordiska rågen, berättar Per Larsson vid Kulturen i Lund. De yngsta halmföremålen var gjorda av råg som liknade förädlade sorter med tyskt ursprung.

Även om man vidmakthöll den gamla traditionen att framställa julbockar av halm hade man vid denna tid redan anpassat sig till det moderna jordbruket och odlade nya, förädlade sorter, avslutar Per Larsson vid Kulturen i Lund.

Studien publiceras i tidskriften Genetic Resources and Crop Evolution.