Arkeologiska undersökningar i Korsnäs, Grödinge socken 3 - 27 maj 2010. Under maj kommer studenter från Institutionen för arkeologi att utföra arkeologiska undersökningar vid stenålderslokalen i Korsnäs, Grödinge 447:1. Årets arkeologi II studenter kommer tillsammans med och under handledning av master- och magisterstudenter att genomföra en seminariegrävning. Det kommer att vara en öppen visning av undersökningarna den 20 maj klockan 18:00. Efter att undersökningarna har avslutats kommer även en mindre utställning att presenteras, den 4 juni, vid institutionens lokaler på universitetet.

 

 
studenter Korsnäs
Omkring 60 studenter på master- magister- och arkeologi II nivå kommer gräva på Korsnäs i maj (Foto: Josefina Kennebjörk).
 

Stenålderslokalen, belägen på västra Södertörn strax söder om Tumba, har varit känd sedan 1930-talet och har sedan dess undersökts i sex omgångar. Årets grävning blir således den sjunde delundersökningen av lokalen. Lokalens totala yta har uppskattats till närmare 95 000 m² och sträcker sig mellan Malmsjön i norr och Brudträsket i söder. Delar av lokalen återfinns också under det som idag är Korsnäs gård. I huvudsak dateras lokalen till ca 3350 – 2620 f.Kr, vilket inom den arkeologiska sfären allmänt benämns mellanneolitikum. Gravar och härdar från äldsta järnålder (500 f.Kr. – 0) vittnar dock om att lokalen åter tagits i anspråk 2000 år senare. Huruvida lösfyndet av en senneolitisk (2300 – 1800 f.Kr.) flintdolk indikerar att platsen brukats även under tidsspannet där emellan är svårt att argumentera kring. Årets undersökning syftar företrädesvis till att undersöka lokalens äldsta lämningar, de mellanneolitiska, för att öka förståelsen av den rumsliga organisationen och de aktiviteter som förekommit på Korsnäs för drygt 5000 år sedan. De tidigare fynden från denna tid har huvudsakligen varit av s k gropkeramisk karaktär även om det intressant nog också har påträffats keramik som kan kopplas till stridsyxekultur(Werthwein 2002).

Anmärkningsvärt för Korsnäslokalen är också dess goda bevarandeförhållanden, vilket resulterat i fynd av bevarat skelettmaterial från flera gropkeramiska gravar, samt spridda fynd av föremål tillverkade i ben och horn som harpuner, yxor och spetsar. Detta är inte unikt, men högst ovanligt, varför lokalen håller en hög potential som informationskälla rörande organiskt material under mellanneolitikum i östra mellansverige. Under förra årets undersökning påträffades exempelvis en grav, A 12, med bevarat kranium samt en fragmentarisk ryggrad.

 

 
Kranium
Kranium, grav A12 från 2009 års undersökning. (Fornander 2009:12)
 

 

Bakgrund – Den gropkeramiska kulturen

Längs kusten i östra Mellansverige uppträder de första spåren efter den gropkeramiska kulturen omkring 3400 f.Kr. Kulturen anses vara en direkt fortsättning på trattbägarkulturen, traditionellt räknat som den första jordbrukande kulturen i Skandinavien. Det handlar alltså om en förändring i kultur, inte om invandring av ett nytt folk. Den gropkeramiska kulturen kan vidare spåras till ca 2300 f. Kr. Inom den gropkeramiska kulturen förefaller man generellt inte ha ägnat sig åt odling såsom den tidigare trattbägarkulturen, utan tvärtom huvudsakligen ha försörjt sig på fiske och jakt av bland annat säl och älg.

 Den gropkeramiska kulturen har av arkeologerna fått sitt namn då keramiken under perioden förändrats gentemot tidigare och börjar dekoreras med gropar. Typiska är de kustnära lokalerna, ofta påträffade i grupperingar belägna vid stränder, med stora mängder krossad keramik. Samtidigt som övergången från trattbägarkultur till gropkeramisk kultur upphör också boplatsspåren i inlandet.

 Mot ovan sagda har man ofta ansett att boplatser också torde sammanfalla med de kustnära gropkeramiska lokalerna. Det är dock ovanligt att man hittar spår av hus eller hyddor på dessa lokaler, varför denna hypotes kommit att ifrågasättas. Vissa menar att man snarare på grund av deras speciella karaktär bör tolka de som att ha haft en rituell betydelse inom kultutövandet. Det som stärker denna teori är förutom avsaknaden av huskonstruktioner också den stora mängd krossad keramik, samt de gravar som man ibland påträffar på dessa lokaler.

 

Vad kan undersökningarna i Korsnäs svara på?

Undersökningens övergripande syfte är att öka förståelsen för den rumsliga organisationen på den gropkeramiska lokalen. Med bakgrund från dels undersökningen 2009, men även de tidigare undersökningarna har mer specifika frågor kunnat formuleras. Eftersom lokalens tämligen stora omfattning gör det omöjligt att undersöka den som helhet har schakten lokaliserats till de ytor som förhoppningsvis skall kunna bidra till förståelsen av Korsnäs under perioden i fråga.

Man har tidigare hittat mycket ben efter både säl, fisk och vildsvin på Korsnäs . Förhållandet mellan de rester av djurben som finns och vad man faktiskt åt på Korsnäs är intressant. Benmaterial visar som sagt huvudsakligen spår av fisk, säl och vildsvin, men analyser av stabila isotoper av kväve och kol i människoben visar att dieten bland människorna baserades på de marina resurserna. Vildsvin har man således inte ätit i den mängd som krävs för att det skall synas i analyserna. Hur den tämligen omfattande förekomsten av vildsvin i djurbensmaterialet skall förstås är således en öppen fråga. Vidare fynd från årets undersökning samt påföljande analyser av benmaterial, diet och keramikkärlens användning ämnar i linje med detta att svara på frågor rörande matkulturen hos stenåldersmänniskan på Korsnäs.

Lokalen har använts under lång tid. Det finns lämningar från större delen av mellanneolitikum, huvudsakligen den äldre fasen benämnd A, och även som sagt lösfynd från senneolitikum. Av intresse är därför att utröna eventuella inbördes kronologiska skillnader och förändringar i nyttjandet av platsen över tid. Det förefaller exempelvis av tidigare resultat att döma finnas en förändring över tid i dels den rumsliga organiseringen av platsen, men även i hur man har förhållit sig till stranden. Förhoppningen är därför att kunna öka förståelsen för hur aktiviteterna på lokalen förhåller sig till varandra, om de skiljer sig inbördes och hur dess inre kronologi ser ut.

Årets schakt är placerade inom tre områden av lokalen som på basis av tidigare undersökningar, topografi, samt fosfatkarteringar bedömts ha potential till att kunna bidra till förståelsen av den rumsliga organisationen och de aktiviteter som förekommit i Korsnäs.

Åkern

På åkern i lokalens sydöstra del har inledningsvis två schakt att lagts ut. Ett med måtten 25x2 meter och ett med måtten 7x7 meter. Detta för att kunna undersöka resultaten från de tidigare utförda fosfatkarteringarna. Området har berörts av en tidigare mindre utgrävning år 2002. Denna resulterade i påträffandet av en urnegrav från äldre järnålder samt spridda skärvor av både gropkeramik och keramik från stridsyxekulturen (Werthwein 2002). Allmänt kan sägas att stridsyxekulturen efterträdde och delvis överlappade den gropkeramiska kulturen i tid. Förhoppningen är att kunna utreda vilken relation dessa har haft kronologiskt på platsen, samt i vilken omfattning stridsyxekulturen kan beläggas. Några gropkeramiska fynd som säkert kunnat dateras till mellanneolitikums senare del har ej påträffats, utan stridsyxekeramiken är de enda fynden från denna tid än så länge. Åkern förefaller även ha utgjort den gropkeramiska lokalens östra begränsning varför undersökningen kan ge svar på den mer precisa utbredningen samt vilka aktiviteter som försigått i lokalens periferi.

Eftersom åkern har varit regelbundet plöjd under lång tid är de övre lagren mycket omrörda, men marken under plogdjup är fortfarande orörd. Detta gör att det fortfarande finns goda chanser att hitta gravar och andra konstruktioner och anläggningar i de nedre lagren.

 

 
Schakt
Delar av den lokalen ligger dold under sentida åkermark. På bilden syns ett av schakten som placerats i åkermarken (Foto: Josefina Kennebjörk).
 

 

Platån

Under en tidigare fosfatkartering uppmättes de högsta värdena i ett område som delvis utgörs av en naturlig platå. Området är tidigare helt oundersökt, men har en intressant topografi med vad som förefaller ha varit en brant strandkant nedanför en platå under mellanneolitikum. Ovanför platån finns troligen också lämningarna av sentida torpbebyggelse, varför det är främst i de områden som förefaller vara opåverkade av sentida verksamhet som schakten kommer att läggas. Vid vägkanten ovanför platån har också en ytlig stenpackning lokaliserats, vilken kommer att undersökas. Hypotetiskt skulle det kunna röra sig om en sentida gränsmarkering. I övrigt har provschakt inledningsvis förlagts på och kring platån samt nedanför den forntida strandlinjen. Eftersom den här ytan av fornlämningen är oundersökt men visar på höga fosfatgrader är det av intresse att få en bild av en eventuell neolitisk/gropkeramisk aktivitet. Det som ska försöka klargöras är vad platån representerar. Är det spår efter en bosättning, deponeringsplats eller endast en naturbildning? Vad det gäller schaktet nedanför den forntida strandlinjen, är syftet att ta reda på om det finns spår efter ett eventuellt utkastlager från aktiviteter på platån.


Utökning av schaktet från 2009 års undersökning

År 1970 gjordes en undersökning på Korsnäs under vilken flera provgropar grävdes öster och norr om platsen som i år skall undersökas i skogsbacken just väster om Korsnäs gård. Totalt påträffades tre säkra och tre osäkra gravar på denna den centrala delen av lokalen (Olsson m fl 1994). Den totala undersökta ytan vid dessa undersökningar var dock av relativt liten omfattning, varför det finns anledning att förvänta oss flera gravläggningar i närområdet. År 2009 gjordes således ytterligare en mindre undersökning på platsen. Schaktet om 4x4 m var placerat endast några meter från ett av schakten från 1970 års grävning, som innehöll en grav. Förväntningarna bekräftades och ytterligare en grav, den sjunde från mellanneolitikum på Korsnäs, påträffades. Dessutom framkom tre stolphål nära den västra kanten av schaktet, vilka möjligen har bildat en konstruktion.

Nu, vid grävningen 2010, har vi valt att utöka schaktet från 2009. Vi har i anslutning till 2009 års schakt lagt ut ett nytt schakt som bildar en L-formad omslutning kring det gamla schaktet. Utökningen sker både i riktning åt väster och åt norr. Syftet med att utöka schaktet är att dels ta reda på ifall det finns flera stolphål som tillsammans med stolphålen från det gamla schaktet möjligen kan bekräfta om och i så fall vilken typ av konstruktion det rör sig om. I övrigt ämnar undersökningen utreda huruvida det finns en större sammanhängande yta med flera gravar på platsen. Spännande är även platsens stratigrafi och den kronologiska uppdelningen av gravar och aktivitet på platsen. Exempelvis stolphålens och den eventuella konstruktionens relation i tid och rum till de närliggande gravarna är av intresse. Vid 2009 års undersökning föreföll stolphålen tillhöra ett yngre skede på platsen, då dessa överlagrade det kulturlager i vilket graven A 12 påträffades. Kulturlagret med stolphålen utgör således en överlagring av en äldre strandbunden fas, varför det förefaller som att aktiviteten på platsen förlagts längre från stranden med tiden (Fornander 2009:21). Årets undersökning kan förhoppningsvis bringa klarhet i detta.

 

När kan man besöka utgrävningarna och hur tar man sig till hit?

Förutom den öppna visningen den 20 maj, kommer flera förbokade visningar att hållas av lokalen. För er som åker kommunalt till Korsnäs gäller följande färdväg: Från Stockholms city tar du pendeltåg mot Södertälje, gå av vid Tumba station. Därifrån buss 727 mot Skanssundet, gå av vid Korsnäs gård. Observera att denna buss endast går två ggr/dag, 10.45, resp. 12.45. Alternativet är att från Tumba åka buss 729 mot Stångbro. Hållplats Smällan är närmast Korsnäs för denna linje. Detta medför också en gångsträcka på ca 1 km. För närmare information se www.sl.se

 

 
karta
Karta över Korsnäsområdet samt närliggande busshållplatser.
 

 

Kontaktperson: Elin Fornander, Arkeologiska forskningslaboratoriet, telefon 073-151 85 97, e-post elin.fornander@arklab.su.se

 

Ett varmt tack riktas till Berit Wallenbergs stiftelse som kommer finansiera de kommande analyserna av fyndmaterial från undersökningen.

 

För ytterligare information kring förra årets undersökning och de tidigare undersökningarna hänvisas till rapporten från 2009. Denna finns tillgänglig i PDF-format på:
Arkeologisk undersökning av Raä 447 i Korsnäs, Grödinge socken, Södermanland september 2009

 

Källor:

Fornander, E. 2009. Arkeologisk undersökning av Raä 447 i Korsnäs, Grödinge socken, Södermanland. Rapporter från Arkeologiska forskningslaboratoriet nr 15. Stockholms universitet.

Olsson, E., Granath Zillén, G. & Mohr, A. 1994. Korsnäs – en gropkeramisk grav- och bo-plats på Södertörn. UV Stockholm Rapport 1994:63.

Werthwein, G. 2002. Järnåldersgrav på Korsnäs. Stockholm läns museum, rapport 2002:18.