Uppmätningsritning av Bodekull, ett av världens bäst bevarade fartyg från 1600-talet (Ritning: Niklas Eriksson, Jon Adams, Jim Hansson).
Uppmätningsritning av Bodekull, ett av världens bäst bevarade fartyg från 1600-talet (Ritning: Niklas Eriksson, Jon Adams, Jim Hansson).

Genom Centrum för maritima studiers (CEMAS) satsning på historisk marinarkeologi har det så kallade Dalarövraket, även kallat Edesövraket, identifierats som flottans fartyg Bodekull, som sjönk i oktober 1678 under det Skånska kriget.

Vraket påträffades år 2003 precis intill farleden norr om Dalarö i Stockholms skärgård. Föremål ombord som vapen, keramik och flaskor visade att skeppet sjunkit under 1600-talets mitt eller senare hälft. Med ett sammanhängande skrov, till stora delar intakt däck och två upprättstående master stod det också klart att det var ett av världens bäst bevarade vrak från tiden som hittats. Trots att fartyget är mindre än 20 meter mellan för och akter, har det många de detaljer som fanns på dåtidens stora skepp, med kanonportar längs sidorna och en galjonsfigur i form av ett skulpterat lejon. Skeppets arkitektur skvallrade dessutom om influenser från engelskt skeppsbyggeri. Fyndet fick stor uppmärksamhet och har varit föremål för flera arkeologiska undersökningar och internationell vetenskaplig publicering. Men vad det egentligen varit för slags skepp, vem det tillhörde och varför det sjönk har fram till nu varit okänt.

Dokumentation av vraket
Dokumentation av vraket

Identifieringen gjordes av Niklas Eriksson, postdoc vid CEMAS och Institutionen för arkeologi, Stockholms universitet, som studerat Amiralitetskollegiums handskrifter inom ramen för sin forskning om stormaktstidens farleder. I amiralitetets efterlämnade dokument påträffades detaljerade beskrivningar om en fartygstyp, så kallade strussar, vars mått och arrangemang visade sig stämma med det sjunkna fartygets ganska speciella särdrag. Bakgrunden till strussbyggnationen var en beställning Karl X Gustav som ursprungligen gällde ett femtiotal strussar, specialutformade för att transportera soldater och hästar i kriget mot Danmark. Efter kungens död i januari 1660 lades dock satsningen på strussar ner, och flera av det knappt tiotal strussbyggen som hunnit påbörjas gjordes istället om till små fregatter, och fick nya användningsområden.

En av dessa var Bodekull, som byggdes på ett nyanlagt varv i Blekinge under ledning av skeppsbyggmästaren Tomas Day, som värvats i England. Det lilla fartyget var det första som byggdes på varvet i Bodekull och har således uppkallats efter platsen, som sedan 1664 heter Karlshamn. Eftersom fartygets utformning ändrades under byggets gång kom vissa specifika detaljer, som även känns igen på vraket, att diskuteras brevledes med amiralitetet i Stockholm.

Bartmannkrus uppradade i kajutan (Foto: A. Olsson, SMM)
Bartmannkrus uppradade i kajutan (Foto: A. Olsson, SMM)

1675 bröt kriget ut igen och Danmark försökte återta de landskap som förlorats till Sverige genom Roskildefreden 1658. Hösten 1678 sökte flottan vinterhamn norr om Kalmar i stället för att som vanligt återgå till Stockholms skärgård. Syftet var att slippa vänta på den sena islossningen på norra Östersjön och snabbare kunna möta den fientliga danska flottan nästkommande vår. För att utfodra folket ombord på skeppen skickades Olof Styff med Bodekull för att mala spannmål vid en kvarn 20 utmed Östgötakusten eller eventuellt norra Småland. Men trots sina instruktioner valde skepparen att i stället segla hela vägen till kvarnen vid Fagerholmen i Stockholms skärgård. På vägen tillbaka grundstötte fartyget och sjönk. 20 tunnor vattenblandat mjöl räddades från det sjunkande fartyget och fördes till Stockholm. De omfattande diskussionerna kring hur det dränkta mjölet kunde bakas till bröd skrevs in i amiralitets mötesprotokoll. Det är dessa dokument som berättar att Bodekull förliste i området.

Transporter av personer, materiel och förnödenheter på mindre fartyg var flottans vardag.  Att Bodekull nu kan belysas både utifrån materiella och skriftliga källor ger en unik möjlighet att åskådliggöra ouppmärksammade aspekter av flottans verksamhet och besättningarnas vardagliga rutiner och göromål.

Kontakt: Niklas Eriksson