Tomb No. 51, Carrowmore, Co. Sligo, Ireland. Photo Göran Burenhult.

— Megalitgravarna har varit gåtfulla och de har diskuterats under mycket lång tid inom arkeologin. De grupper som uppförde och använde megaliterna och deras sociala struktur har fram till nu i stort sett varit okänd, säger osteoarkeologen Jan Storå vid Stockholms universitet och en av seniorförfattarna i studien.

— Vi ser nu hur den arkeogenetiska forskningen, förutom att kunna lösa de stora dragen i den demografiska utvecklingen genom tiden, också kan ge nya och viktiga inblickar i sociala strukturer och dynamik på lokal och regional nivå, säger professor Anders Götherström från Stockholms universitet, en av seniorförfattarna i studien.

Under den Neolitiska stenåldern spreds kunskapen om jordbruk och boskapsskötsel från den fertila halvmånen i Mellanöstern till Europa omkring 9000 år före vår tideräkning, och nådde nordvästra Europa och Skandinavien omkring 5000 år senare. Den internationella forskargruppen analyserade genomet från 24 personer som påträffats i megalitgravar på Irland, i Skottland, och på Gotland, bland dem Ansarve-dösen. Omkring 4500 år före vår tideräkning framträder megalitiska gravmonument längs den europeiska Atlantkusten och ungefär 1000 år senare framträder de även i Skandinavien. Forskarlaget jämförde genomiska data och den genetiska variationen med grupper och individer från andra delar av Europa som daterats till tiden mellan 3800 och 3000 före vår tideräkning. Individerna i megaliterna var nära besläktade till neolitiska (jordbrukar)grupper i Nord- och Västeuropa, men de uppvisade likheter även till några grupper på den Iberiska halvön. Intressant var att de verkade vara mindre besläktade till neolitiska grupper i centrala Europa.

— De människor som begravdes i Ansarve-graven hade en annan demografisk historia än samtidiga individer från jägare samlar grupper på Gotland, säger arkeogenetiker Magdalena Fraser från Uppsala universitet och en av de ledande forskarna för studien.

Teamet fann en kontinuitet genom tiden på fädernet, där samma Y-kromosom haplotyper påträffades om och om igen. Det fanns även en överrepresentation av män i megalitgravarna på de brittiska öarna. Genetiska data påvisade även nära släktskapsförhållanden mellan de individer som hade begravts inom megaliterna. För Listhogil-graven vid Carrowmore  och Tomb 1 vid Primrose Grange, på ca 2 km avstånd från varandra, konstaterades en sannolik förälder-barn relation, där en potentiell far hade begravts i Listhogil-graven medan en son var begravd i Tomb 1 vid Primrose Grange.

— Det verkar som att dessa neolitiska samhällen var tätt knutna till varandra genom släktrelationer, säger populationsgenetiker Federico Sanchez-Quinto, Uppsala universitet, försteförfattare till studien.

— Men kvinnliga släktingar var inte uteslutna från Megalit-begravningarna då tre av de sex släktskapsförhållandena inkluderade kvinnor, säger arkeogenetiker Helena Malmström från Uppsala universitet, förstaförfattare till studien.

Förekomsten av släktskapsförhållanden mellan människor i megaliterna och en överrepresentation av män i vissa gravar antyder att de gravlagda individerna var en del av en patrilinjärt segment i samhället snarare än att de representerar ett slumpmässigt urval av en större neolitisk grupp. I den här studien undersöktes för första gången megalitfenomenet och den roll som konstruktioner hade inom de samhällen som byggt dem, med hjälp av arkeogenomiska data.

— De mönster som vi observerat kan vara unika för Primrose, Carrowmore och Ansarve begravningarna - framtida studier av andra megaliter behövs för att avgöra om detta är ett allmänt mönster, säger Jan Storå.

Studien är en del av Atlasprojektet, ett värvetenskapligt forskningsprojekt  som studerar Eurasiens och Skandinaviens förhistoria och demografiska historia, finansierat av Riksbankens jubileumsfond och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Artikeln "Megalithic tombs in western and northern Neolithic Europe were linked to a kindred society" publiceras i PNAS.

 

Kontakt

Jan Storå, Stockholms universitet
Tel: +46 706 052 293, email: jan.stora@ofl.su.se

Anders Götherström, Stockholms universitet (English, Swedish)
Tel: +46 8 164972, e-mail: anders.gotherstrom@arklab.su.se

Helena Malmström, Uppsala universitet
Tel: +46 70 744 24 44, e-mail: helena.malmstrom@ebc.uu.se

Magdalena Fraser, Uppsala universitet
e-mail: magdalena.fraser@arkeologi.uu.se

Federico Sanchez-Quinto (English, Spanish)
federico.sanchez@ebc.uu.se  or  federicosq@gmail.com