Temat om samverkan är ständigt aktuellt men har fått förnyad aktualitet med den senaste Kulturarvspropositionen (2016/17) där vikten av samverkan och ideella krafter understryks. Det gemensamma kulturarvet ska vara en angelägenhet för alla, det offentliga samtalet ska vidgas och fördjupas, och medskapande och engagemang ska främjas. Men hur tillvaratar man i praktiken bäst det stora publika intresset för kulturarvet? Det finns flera frågetecken kring hur detta ska fungera i praktiken, kring lagstiftning, konsekvenser och finansiering. Symposiets syfte var att föra samman olika röster och erfarenheter kring dessa frågor.

Under dagen talade Ola Jensen (Antikvarisk-topografiska arkivet), Birgitta Johansen (Örebro länsmuseum), Andres Dobat (Århus universitet), Maria Neijman (Sörmlands Museum) och Mirja Arnshav (Statens maritima och transporthistoriska museer/Stockholms universitet) om exempel och egna erfarenheter av samverkan och samverkansprojekt. En avslutande paneldebatt under rubriken ”Samverkan med förhinder?” fördes mellan Per Nilsson (Östergötlands Museum), Carolina Andersson (Riksantikvarieämbetet), Katherine Hauptman (Historiska museet), Clara Brandkvist (Sällskapet för kreativ anakronism) och Marie Ohlsén (Arkeologerna) under ledning av moderator Mats Burström (Stockholms universitet). Utöver en intressant dag med många spännande exempel och tankeväckande erfarenheter, ställdes det nyfikna och ibland kritiska frågor till talarna. Det bjöds också goda möjligheter att diskutera och knyta kontakter både i plenum och vid lunch, kaffe och avslutande mingel.