Kranium
Skalle från en stenåldersman med en läkt skada på ovansidan av huvudet. Foto: Fredrik Hallgren.

– Majoriteten av kranierna har spår efter läkta skador i samma område på huvudet. Det verkar repetitivt och det finns skillnader mellan kvinnor och män, berättar Anna Kjellström. Hon arbetar vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet, och är en av forskarna som undersökt skallarna.

Skallarna kommer från en igenvuxen sjö i Motala som grävdes ut 2009–2013. Där hittade arkeologerna bland annat rester efter minst tio människor: nio vuxna och ett nyfött barn. Två av skallarna var fortfarande monterade på störar och minst sju har spår efter läkta skador som inte orsakats av fallolyckor. Kvinnornas skallskador fanns i bakhuvudet och på höger sida av huvudet, medan männens fanns på ovansidan eller ansiktet. Forskarna tror dessutom att människorna efter döden förvarats eller begravts på något annat ställe och sedan transporterats till platsen där de hittades.

Speciella och betydande människor

Anna Kjellström
Anna Kjellström. Foto: Micke Agaton.

– Att så många av dessa individer hade läkta skador tyder på att de här människorna var speciella på något sätt, säger Anna Kjellström.

Det stora antalet fynd och att de är koncentrerade till ett ställe gör att forskarna tror att just de här människorna var av betydelse. Liknande fynd har inte påträffats tidigare i Europa, berättar Anna Kjellström.

Under äldre stenåldern för 8000 till 7500 år sedan var människorna jägare och samlare och levde i mindre grupper som följde med djuren efter årstidernas växlingar. Men det fanns platser där många grupper av människor samlades vid vissa tidpunkter under året. Platserna hade stor ceremoniell betydelse och där kunde människorna bygga mer permanenta strukturer.

Stenålderssamhället komplext

– Fynden ger en mer nyanserad bild av stenåldern – det var ett komplext samhälle som visar tydliga tecken på planering och organisering, säger Anna Kjellström.

Hanteringen av mänskliga kvarlevor gör att forskarna kan ana sig till att det även under stenåldern fanns en stor religiös tankevärld.

– Att placera huvuden på pålar kan ha varit någon form av skrämseltaktik för att skrämma fiender, men vi menar att agerandet lika gärna kan ha haft en annan innebörd för forntida människor än i dag. I vilket fall måste det ha varit en anslående och spektakulär syn, säger Anna Kjellström

Mer information

”Keep your head high: skulls on stakes and cranial trauma in Mesolithic Sweden”. Artikel i tidkriften Antiquity, Vol: 92, Issue: 361, sidorna 74–90