Projektbeskrivning

I detta projekt skall jag utforska matkultur och näringsfång under bronsålder i Sverige. Bronsåldern är en tid av stora sociala och kulturella förändringar då till exempel tydligt rangordnade samhällen och långväga kontakter etableras. Det arkeologiska materialet visar att dessa kontakter sträckte sig ända ned till Medelhavet och Främre Orienten. I den matkultur som möter oss här har tankar och idéer kring valet av råvaror, tillredning och servering varit mycket viktiga och starkt knutna till kulturen som helhet. Där fanns symboler av nyckelkaraktär i den kulinariska sfären med kopplingar till kosmologiska uttryck. Matkulturen var därför en viktig del av hela kulturen. Men om dessa idéer även spridit sig till Norden och hur matkulturen såg ut på våra breddgrader vet vi i dagsläget mycket lite om. För att vi ordentligt skall förstå hur bronsålderns människor här hade det och hur de levde sina liv måste vi veta mer om deras matkultur och näringsfång. Förhistorisk matkultur kan studeras på många sätt. Dels finner arkeologerna ben på boplatserna som berättar vilka djur som nyttjats och dels kan man finna spår av växter genom analys av växtfossil. Sedan finns förstås lämningar av eldstäder och kokgropar samt föremål som använts för tillredning, servering och ätande, till exempel keramikkärl. Dessa kärl är porösa vilket gör att vätskor från maten trängt in i keramiken då den använts, vätskor som bland annat innehåller fetter från maten. Här kan dessa bevaras tämligen väl ända fram till våra dagar. Genom att extrahera ut dessa fetter ur krukskärvorna och analysera dem kemiskt kan vi idag få en uppfattning om hur och till vad kärlen använts med en tidigare oanad precision. Detta angreppssätt har flera fördelar. Att enbart utifrån antalet benknotor och antalet förkolnade sädeskorn funna på en boplats sluta sig till hur matkulturen såg ut är till exempel mycket vanskligt. Med analysen av fettrester i keramiken får man information om såväl växter som djur ur samma källmaterial vilket gör att jämförelser blir möjliga. Men precis hur kärlen använts är något kulturellt, det är ju människor som till exempel bestämt vad som tillagats i kärlen och detta finns många andra sätt att laga mat på än att koka i ett keramikkärl. Så det är genom att kombinera alla dessa material som vi kan komma bronsåldersmänniskan väldigt nära in på livet. För att undersöka om kosmologiska motiv påverkat matkulturen kommer material från platser som tolkats som rituella att jämföras med material från lokaler tolkade som profana. Det kan till exempel vara material funna i gravar som jämförs med material från vanliga bostadshus. Matkulturens sociala hierarki, dvs. tidens gastronomi, skall belysas på liknande sätt med material från platser på som tolkats som att de är på olika nivå i samhällsstegen. Genom att analysera material från ett par olika delar av Sverige kommer regionala skillnader och idéspridning att belysas. Resultaten kommer att allt eftersom presenteras i artiklar och i bokform, samt genom populärvetenskapliga föredrag riktade till alla med intresse för mat och matkultur.

Kontakt

e-post sven.isaksson@arklab.su.se, tfn 08-674 73 67