Under maj kommer studenter från Institutionen för arkeologi och antikens kultur för andra året i rad att utföra arkeologiska utgrävningar i Karsviks Hage. Dessutom kommer en undersökning att utföras i anslutning till Ängbystenen (U60) på Runstensvägen i Norra Ängby. De arkeologiska undersökningarna i Karsviks hage pågår 4-28 maj och undersökningen vid Ängbystenen 4–14 maj.

 

 
gruppbild
Magister- och masterstudenter, samt lärare samlade i Karsviks hage. Foto: Cecilia Ljung.
 

 

 

I Karsviks hage finns ett stort antal förhistoriska lämningar, t.ex. husterrasser, stensträngar och en platåhusgrund. Det finns även många lämningar från historisk tid. Det äldsta skriftliga belägget för Karsvik är från 1348 och efter att Fornminnesgruppen gallrat bland buskar och sly finns nu spåren efter ett stort antal boningshus och ekonomibyggnader att beskåda i Karsviks hage.

Vad hände vid förra årets seminariegrävning och vad vill vi ta reda på i år?

I maj 2008 delundersöktes platåhusgrunden och en stensättning från vikingatid i Karsviks hage. Dessutom undersöktes rester av en vikingatida grav som vid senare tillfälle använts som fundament till en gränsmarkering för byn Karsvik.

PLATÅHUSGRUNDEN
Förra årets undersökning av platåhusgrunden (RAÄ 226 i Stockholm) bekräftade att en byggnad funnits på platån. Byggnaden har sannolikt varit ett treskeppigt långhus som använts under vikingatid. En vägg- eller dräneringsränna och ett stenskott stolphål undersöktes. Bland de vikingatida fynden kan nämnas en pärla, ett nålbryne och ett keramikkärl. Det kunde även konstateras att huset brunnit och att branden sannolikt ägt rum under sen vikingatid.

Ett antal yngre fynd påträffades på platåhusgrunden, bland annat ett kakelfragment från 1500-talet i form av ett ansikte. Fynden visar att platsen brukats även efter vikingatid. Dock finns ännu inga tecken på att platån hyst någon yngre bebyggelse och frågan om någon sådan funnits eller om fynden härrör från den intilliggande historiska byn Karsvik återstår att ta reda på. Under årets utgrävning kommer vi även att försöka ta reda på mer om det vikingatida husets konstruktion. Vi kommer att också gräva oss igenom stenpackningen i platåhusgrundens fundament i hopp om att kunna datera anläggningsfasen för platån.

 

 
röse
I förgrunden den storblockiga stensättningen i Karsviks hage. Bakom stensättningen skymtar platåhusgrunden. Foto: Peter Sillén.
 

 

 


DEN STORBLOCKIGA STENSÄTTNINGEN
Under 2008 delundersöktes också en stensättning med fornlämningsnummer RAÄ 66:1 i Bromma socken. I stensättningens mitt fanns en fördjupning. Vid undersökningen konstaterades att fördjupningen var grävd och att den följde en naturlig svacka i berget. Det formulerades en hypotes om att stensättningen fungerat som en vattenreservoar. Målet med årets undersökning är att säkrare bestämma anläggningens funktion. Fyndmaterialet från stensättningen består bl.a. av en kniv med vikingatida paralleller och ett fragment av ett skifferbryne.

DEN VIKINGATIDA GRAVEN OCH DET YNGRE FEMSTENARÖRET
Förra året undersöktes också rester av en vikingatida grav, RAÄ 66:2-3 i Bromma socken, som vid ett senare tillfälle har fungerat som fundament till ett femstenarör. Ett femstenarör är en fysisk gränsmarkering bestående av fem resta stenar. Den undersökta anläggningen har markerat gränsen för Karsviks by. Den vikingatida graven innehöll bland annat brända människoben, kamfragment, en pilspets och nitar. Mer om denna anläggning och om övriga fornlämningar i Karsviks hage kommer att kunna läsas i den slutrapport som publiceras efter 2009 års arkeologiska undersökning.

HUSTERASSEN OCH STENSTRÄNGARNA
I år kommer den arkeologiska undersökningen av platåhusgrunden och stensättningen att fortsätta. Dessutom kommer ett par nya fornlämningar att undersökas, bland dem en förmodad husgrundsterrass och en stensträng inom fornlämningen RAÄ 109, Bromma socken. Syftet är bl.a. att ta reda på när husgrundsterrassen och stensträngen uppfördes, samt hur länge de var i bruk.

ÄNGBYSTENEN
En arkeologisk undersökning kommer också att göras kring en runsten, U60, belägen på Runstensvägen i Norra Ängby. Runstenen har fornlämningsnummer RAÄ 72 i Bromma socken. Den är ornamenterad på två sidor och kan genom ornamentiken dateras till 1000-talets slut. Inskriften omtalar att …Udd lät resa stenen efter Björn, Ingrids fader. Han var Vides arvinge… Fältarbetet beräknas ta två veckor (4-14 maj) och kommer att genomföras under ledning av Susanne Thedéen och Cecilia Ljung i samarbete med fyra masterstudenter. Projektet kan betraktas som ett pilotprojekt, då få utgrävningar invid runstenar har genomförts. Den arkeologiska undersökningen vid Ängbystenen har bl.a. till syfte att undersöka om det finns spår av ritualer, samtida eller återkommande, vid runstenen.

 

 
runsten
Ängbystenen, U60. Foto: Cecilia Winther.
 

 

 

Seminariegrävningarna i Karsviks hage och vid Ängbystenen är tänkta att berika varandra och att skapa en större förståelse för relationen mellan fornlämningarna i området kring Norra Ängby.

Guidade visningar

De arkeologiska undersökningarna i Karsviks hage pågår 4-28 maj och undersökningarna vid Ängbystenen 4–14 maj. Under undersökningsperioden kommer studenterna att hålla i visningar av undersökningsplatserna. Visningarna äger rum tisdagar och torsdagar (5, 7, 12, 14, 19 och 26 maj) kl. 13.00. Samlingsplatsen för dessa visningar är vid den stora stenen på ängen nedanför utgrävningsplatsen i Karsviks hage.

Vägbeskrivning

Ta T-banan mot Vällingby/Hässelby strand. Kliv av vid station Ängbyplan. Från tunnelbanan svänger du höger och går över Bergslagsvägen in på Vultejusvägen. Gå ca 350 meter fram till grönområdet Karsviks hage. Snedda över grönområdet ca 150 meter tills du kommer till den stora stenen där vi samlas för visningar.

 

 
karta
 
 

 

 

Kontaktinformation
anna.arnberg@ark.su.se Tack till våra samarbetspartners

 

 
logotyper
 

 

 

Ett stort tack riktas även till Fornminnesgruppen, Mälarscouterna, Hans Erik Jonsson, Immo Trinks och Anders Hedman för ovärderlig hjälp, samt till Berit Wallenbergs stiftelse för ekonomiskt stöd.