Om projektet

Projektet syftar till att undersöka den form av kastrering som hade en religiös bakgrund,
d v s som var självvald och ägde rum i vuxen ålder, s k rituell kastrering, till skillnad från tvångskastrering som utfördes innan puberteten i den världsliga sfären. Studien omfattar Italien och östra Medelhavsområdet från ca 800 f Kr till 400 e Kr, men jämförande analyser kommer att genomföras med material från senare historiska epoker samt modern tid.

Tidigare studier som behandlat kastrering under antiken har generellt sett inte skiljt på de olika typerna av kastrering och därmed har de inte heller analyserat innebörden av religiös kastrering. Rituellt kastrerade förekom i ett flertal kulter under antiken och den största gruppen utgjordes av galloi, som hörde till kulten av Modergudinnan Kybele och hennes manlige följeslagare Attis. Detta var en starkt stigmatiserad grupp som ofta förlöjligades, samtidigt som de fyllde en religiös roll. Rituell kastrering förekom t ex även i den tidiga kristendomen.

Det saknas idag en grundläggande historisk studie av religiös kastrering under antiken som kartlägger dess förekomst i olika kulter, geografiska spridning samt analyserar influenser, ursprung och framförallt funktion och orsaker. Detta är det främsta av projektets tre övergripande syften. Konkreta exempel på arkeologiskt material är inskrifter, votivgåvor, figuriner, reliefer och helgedomar. Antika texter utgörs t ex av myter där kastrering förekom (t ex de om Attis, Agdistis och Kombabos), hellenistiska epigram och andra berättelser där galloi förekom, samt medicinsk och rättslig litteratur som behandlar kastrering.

Det andra övergripande syftet är att jämföra antikens religiöst kastrerade med de från andra epoker, som t ex skoptsys, en kristen rysk sekt från 1700-1900-t, och hijras som idag tillber modergudinnan Bahuchara Mata i södra Asien, framförallt i Indien. Hijras beskriver sig själva som både män och kvinnor eller varken eller. I praktiken är de hermafroditer eller kastrerade män, som tillskrivs en magisk makt som de tillägnat sig genom kastreringen. De utgör en religiös men marginell grupp i samhället som återfinns över religionsgränserna inom hinduismen, islam och kristendomen.

Det tredje syftet är att analysera huruvida det aktuella begreppet "det tredje könet", som ofta används i antropologiska och genusvetenskapliga studier, också är tillämpbart på det antika materialet. Parallellerna mellan antikens rituellt kastrerade och de som idag återfinns i södra Asien är påtagliga. Den senare gruppen beskrivs av det omgivande samhället som ett tredje kön, medan de antika författarna aldrig använde en sådan term. De antika källorna definierade istället de rituellt kastrerade som feminiserade män eller som varken män eller kvinnor. Det är min avsikt att jämföra och kontrastera dessa grupper från olika perioder med varandra och diskutera hur de förhåller sig till det moderna begreppet "ett tredje kön".